22 augusti 2007
Jag vet inte vad du hört
Förmodligen inte mycket alls, inte sant?
I alla fall. Alive and kickin’. I allra högsta grad. Så, varför slutade jag skriva här? Är jag tillbaka nu?
Det kom saker emellan. Kombinera det med allt större idétorka inför en blogg utan riktning eller mål. Bloggen kändes plötsligt ganska irrelevant. Jag ställde mig vid sidan av, begrundande och insåg att det mesta kanske inte är dynga, ändå högst oväsentligt. Jag vill skriva ord som betyder något. Ord som tar mig någonstans. Till exempel en bok på fyrtiosju sidor, som bara en väldigt speciell person får läsa.
Sedan finns ju jobbet. Från skogen till eget företag till hamnen och snart till älven. Det rör sig i rätt riktning. Nu blir det upp till bevis. Genom åren har jag klagat ganska friskt på min blivande arbetsplats. Snart sätter jag ner fötterna för att bli en del av något jag inte kan sätta fingret på. Det känns kul och utmanande. Faktiskt.
Nej, jag är inte tillbaka nu. Räkna inte med det inom en snar framtid. Nästa gång jag skriver privat vill jag ha just mening och substans. Precis det jag får av Sandra. Just det. Fråga gärna, jag tänker inte svara.
Kram