05 april 2007
Alkohol går före vatten
Hjälp mig. Här står det stilla. Inte en lugn stund när det kommer till allt annat. Och när jag inte får en chans att ägna mig helt åt mig själv blir jag alltid grinig och kinkig. Ofelbart. Den vassa tungan blir vassare. Det redan bristande tålamodet brister snabbare.
Ja, ja.
Det har varit en härlig tid utanför allt vad arbete och plikter heter. I dagarna tre firade vi Dans återkomst. Och det har rullat vidare. Det känns som sommar igen, utan att jag menar väder eller vind. Tio månader om året går du i dina invanda fotspår, lever livet på rutin och undrar när nåt spännande ska hända. Sen kommer sommaren och du sparkar av dig dina innötta skor. Varje dag kan vara ett äventyr i miniatyrformat, trots att du är på samma plats som alltid. Det blir spring och upptåg, umgänge i kvadrat. Men vad händer när du försöker leva så och samtidigt släpar upp dig runt sjusnåret varje morgon?
Jag är trött. Trött i sinne och kropp.
Nöjesfabriken har för övrigt anammat en intressant policy. Försök inte beställa vatten. Där går du bet. Vatten är för folk som sitter hemma. Har du dansat i ett par timmar och svetten tränger fram? Släck törsten med en GT, för böveln.
Nå ja. Det var riktigt frustrerande. Det förstörde slutet på en riktigt rolig kväll. Men det har kommit en ursäkt. Alltid nåt.
Väntar in påskledigheten med Bob Dylans “Desolation Row”. Snart elva minuter närmare.
Snart blir jag lite för gammal. Har egentligen inte åldersnoja. Gillar bara inte att fylla år.
Finns mycket jag inte gillar. Kunder som inte vet sitt eget bästa, till exempel. Borde skriva en längre post om det. Frustrationen har varit på varningsnivå i över en vecka.
Den som lever får se.
Kram